Nyhetspriset

Snabblån kan bli en dyr historia om man inte är med på vad som gäller från första början. För att undvika de ökade förfrågningarna hos Kronofogden och göra det säkrare för låntagarna har regeringen lämnat in ett förlag till konsumentkreditlagen.

Det är många som under juletider haft en knaper budget och tagit ekonomisk hjälp genom att ta till exempel snabblån hos Flexlimit eller annat företag. Det är dock mycket man måste tänka igenom innan man godkänner avtalen och man bör även känna sig säker på att man kan betala tillbaka pengarna ganska snabbt för att slippa dyra räntekostnader. Det är nämligen så att  antalet ansökningar hos Kronofogden ökar på grund av snabblånebolagen, detta skriver man om på Sveriges Radio. Företag som ger snabblån har svårt att få in de obetalda skulderna i tid.

Det är ett växande problem. Bara förra året hade vi över 60 000 betalningsförelägganden hos Kronofogdemyndigheten som just relaterade till den här typen av snabblån. – Justitieminister Morgan Johansson.

Regeringen vill lösa problemen

Som Svenskt Näringsliv skriver ser regeringen nu över konsumentkreditlagen och vill få ordning på de problem som kan komma med dyra snabblån. Kostnadstak och räntetak är sådant man vill åtgärda och föreslår. Med ett räntetak ska man kunna begränsa en kreditränta och dröjmålsränta, medan fördelen med ett kostnadstak är att man som konsument aldrig ska kunna bli skyldig att betala mer än 100 procent av lånebeloppet i kostnader för lånet. Man jobbar nu på förslagen och planerar att eventuella ändringar ska slå i kraft den 1 juli 2018.

Antalet arbetslösa i Sverige ökar, samtidigt är det få som tjänar på natt gå från att vara bidragstagare till att istället ta ett lågavlönat arbete – något som upprör många arbetsgivare.

Allt fler personer är idag arbetslösa skriver Dagens Industri i Sverige och tyvärr är det få som ser fördelarna med att arbeta när sanningen är att bidrag lönar sig mer än lågavlönade arbeten. Det menar skribenten i en debattartikel som Expressen publicerat där man bland annat skriver om hur exempelvis en lokalvårdare tjänar 21 000 kronor vilket ger 16 500 kronor efter skatt vilket gör att skillnaden mellan att arbeta som det eller vara arbetslös och leva på arbetslöshetsersättning är timlön om 26 kronor. Så att det är svårt för rekryteringsbolag såsom Andara bemanning att locka folk till rekryteringsträffar är därför föga förvånande. I Ystads Allehanda berättar till exempel företagaren Rose-Marie Stedt Johansson som just håller på med lokalvård att hon skulle kunna öka sin omsättning med 30 procent, men att det inte går för ingen vill jobba med städning. Och det är något som, skribenten till artikeln, Caroline Dahlman reagerat på och berättar vidare om hur hon i sina undersökningar sett hur arbetslösa aktivt undviker att komma till intervjuer när arbetsgivaren just är i branschen om lokalvård. Ett exempel är att man vid ett tillfälle bjudit in hela 30 arbetslösa personer för en rekryteringsträff så var det endast 3 av dessa 30 personer som dök upp. Och vid ett annat tillfälle hade man radat upp 9 stycken anställningsintervjuer, och då var det bara en person som kom. Men varför det? I Ystads Allehanda skriver Caroline Dahlman att folk förmodligen tycker att det är pinsamt att arbeta med lokalvård och istället kommer med ursäkter som att det är svårt med tidiga morgnar eller att man hellre vill arbeta med media – och precis som hon uttrycker sig: visst är det lättare att surfa än att städa men om du inte tar jobbet ska du kanske heller inte ha bidraget?

Se skribentens videokommentar om sin artikel här nedan:

I ett tidigare inlägg skrevs det om hur flyktingar får finansiering när det kommer till att starta eget, för att också kunna slå sig till ro och integreras i samhället. Det kräver inte bara uppehållstillstånd samt en bra affärsidé. I dag skriver vi om en affärsidé som är aningen kontroversiell, inte minst politiskt.

I Svenska Dagbladet skrivs det om hur taxitjänsten Uber Pop nu kommer att stängas ner i Sverige, en tjänst som varit i drift ilite drygt 600 dagar. Huvudskälet som bolaget anges sägs vara den statliga utredning som på sikt ska föreslå nya regler är försenad.

Ubers andra tjänster, som X, Black och Lux – där förare har taxikörkort och tillhörande licens, har Uber Pop varit öppen för privatpersoner som anslutit sig själva och sin egen bil till bokninssystemet Uber har. Denna tjänst, på grund av sin dimmiga art, kallas enligt bolaget själv för samåkning. Flera svenska myndigheter kallar det i stället för en olaglig taxirörelse och det duggar tätt om de förare som dömts i landets tingsrätter. Därför menar man från ledningen i bolaget att det krävs ett regelverk för samåkning i Sverige, något som det saknas en modern variant av.

En stor del om det som fått Uber Pop att råka i trubbel med just svenska myndigheter och lagar är att det finns skattefrågor att reda ut liksom hur privatförarnas intäkter ska redovisas – något som Ubers svenska vd hävdar att de jobbat på för att tillmötesgå Skatteverket bland annat. Hela 15 procent av de som jobbar som förare med Uber Pop är pensionärer.

Det här är Uber

Uber Pop har funnits i Sverige sedan hösten 2014 och bygger helt enkelt på att privatpersoner med egen bil tjänar en slant på att ta sig an kunder som vill åka billigt. Priserna för att ta sig fram med denna tjänst är billig, särskilt i jämförelse med vanlig taxi. En resa inom tullarna i Stockholm kan kosta runt en femtiolapp och en resa från stan ut en bit kan kosta under 100 kronor. Frågan är hur rumsrent Uber betraktas vara med tanke på alla de domar, den syrliga opinion och fackliga protester som företaget bemötts med. Svarttaxi kallas det av vissa, samåkning av andra.

En dag om året infaller internationella kvinnodagen, en dag av årets 365 dagar är tillägnad till kvinnan, hennes rättigheter och hennes värde som individ och i samhället – men är en dag verkligen nog?

Något som alla arbetande människor bör läsa in sig på är svensk arbetsrätt, vilket vi tidigare skrivit om här, men frågan är om arbetsrättens alla lagar och regler verkligen är de samma för kvinnan. Att vi kvinnor har högre arbetsbelastning än vad män med samma yrke har är ingen hemlighet då vi både sköter våra jobb samtidigt som vi sedan håller huvudansvaret för hem och familj. Men trots detta är vår lön i snitt 17 procent lägre än vad männens lön för samma arbete är och sammanräknat så slutar en kvinna som arbetar 8.00 till 17.00 att få betalt för sitt arbete klockan 15.03 – vilket betyder att en kvinna arbetar närmare 10 timmar gratis i veckan och detta är bara statistik i jämställdhetens föredömesland Sverige.

En dag om året

Trots att jämställdhet mellan könen knappt existerar i världen så uppmärksammas kvinnans ställning endast en dag om året på Internationella kvinnodagen som infaller den 8 mars. Till exempel nu i år valde EU-parlamentet att lägga fokus på hur man ska kunna stärka kvinnor och flickor genom utbildning för att minska klyftan mellan könen, vilket du kan läsa mer om här. Och visst är det ett fint initiativ på ett globalt plan, men på det nationella planet här i Sverige som exempel så är kvinnorna ofta mer välutbildade än männen – men vi tjänar i genomsnitt hela 90 000 kronor mindre än vad männen gör per år enligt myndigheten Brottsförebyggande rådets statistik. Så att bara lägga fokus på kvinnan och hennes ställning i samhället under en endaste dag är på tok för lite. Vi måste se till att jämställdheten uppmärksammas alla dagar och i alla sammanhang om vi vill att Sverige och världen ska förändras – speciellt om vi vill att regler för lön, pension och medbestämmande ska gälla lika i praktiken för alla medarbetare på en arbetsplats och inte bara i teorin!